Bakgrund: Ett meningiom är en godartad tumör och utgör 15-20 % av alla primära hjärntumörer. Datortomografi (DT) och magnetresonanstomografi (MR) är de vanligaste undersökningsmetoderna när det gäller att diagnosticera meningiom. Positronemissionstomografi (PET) används för både diagnosticering och stadieindelning av cancer. De allra flesta meningiom har somatostatinreceptorer (SR) som visat sig ta upp [68Gallium]-DOTA-D Phe1-Tyr3-Octreotide (68Ga-DOTATOC) vid PET-bildtagning vilket skapat en möjlighet att bedöma meningiom med hjälp av PET-bildtagning. En bra bedömning av meningiomet är av stor vikt för att kunna planera patientens behandling. Syfte: Att ta reda på hur användbart MR och 68Ga-DOTATOC är för att upptäcka samt avgöra volym på meningiom. Metod: En litteraturstudie genomfördes med hjälp av databasen PubMed.

Antal anmälda fall av barnmisshandel har ökat i Sverige under de senaste åren. Små barn är särskilt känsliga för skakningar och våld mot huvudet. Huvudtrauma som vållats av barnmisshandel kan vara axonal skada, intrakraniella blödningar, ökat intrakraniellt tryck eller ischemi. De radiologiska modaliteterna datortomografi (DT) och magnetresonanstomografi (MR) har avgörande diagnostisk betydelse vid frågeställning huvudtrauma och misstänkt barnmisshandel. Det övergripande syftet med studien är att undersöka vilka akuta skador som kan uppstå i hjärnan vid misstänkt barnmisshandel.

Antalet datortomografiundersökningar har ökat kraftigt i Sverige och världen, vilket ökar stråldosen till patienterna. Ökat antal undersökningar ger större potentiella risker för populationen. Fortsätter datortomografiundersökningarna öka kan det i framtiden leda till ett folkhälsoproblem, på grund av risken för strålningsinducerad cancer. Syftet med denna studie var att granska om det ökade antalet datortomografiundersökningar kan motiveras med tanke på riskerna för strålningsinducerad cancer och avvägning nytta mot risk. Ungefär 20 % av de undersökningar som genomförs i Sverige i dag är oberättigade.

Mitt examensarbete behandlar diagnostik av patologiska förändringar i kolon, som polyper och kolorektal cancer. Vid diagnostik av polyper används idag framförallt tre metoder: kolonröntgen, koloskopi och CT-kolografi och i denna uppsats behandlas alla tre metoderna. Examensarbetet behandlar också patologin i kolon, kolonröntgen, koloskopiundersökningen, CT-tekniken och CT-kolografiundersökningen. Många sjukhus går mer och mer över till CT-kolografi som röntgenmetodiskt förstahandsval när det gäller polypoch malignitetsmisstanke, från att tidigare använt främst kolonröntgen med dubbelkontrast. Fördelarna med CT-kolografi är framförallt: högre diagnostisk säkerhet, högre sensibilitet och inte minst en skonsammare undersökning för patienten.CT-kolografi ger radiologen mycket information om tjocktarmen, bilderna kan visas i 3D och ger även värdefull information om närliggande områden som är till stor nytta vid eventuella bifynd.

Datortomografen (CT) togs i bruk under 1970-talet och är en metod som ger god diagnostiskinformation och används i allt större utsträckning. Under en CT-undersökning avgesjoniserande strålning kontinuerligt vid bildtagning. Joniserande strålning kan ge oönskadehälsoeffekter hos patienten. Röntgensjuksköterskan skall därför minimera stråldoserna tillpatienten med fortsatt god diagnostisk bildkvalité. Som röntgensjuksköterska är det viktigt attskapa en patientsäker vård och ett tillitsfullt möte med patienten.

Bakgrund: Barn är mer strålkänsliga än vuxna och det är därför viktigt att minimera stråldosen så mycket som möjligt vid barnröntgenundersökningar då även låga stråldoser kan ge upphov till slumpmässiga effekter så som cancer. En av de vanligaste orsakerna till att barnröntgenundersökningar ger otillräcklig diagnostisk information och är av dålig kvalitet är felaktig positionering och att barnet inte varit stilla under exponeringen. Det krävs en annan metodik att undersöka barn jämfört med vuxna. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur röntgensjuksköterskor genom omvårdnadshandlingar och tekniska åtgärder kan minimera stråldosen till barn vid konventionella röntgenundersökningar. Metod: Metoden är en litteraturöversikt där resultatet är baserat på 14 vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syfte var att a) undersöka interbedömarreliabiliteten av testerna Neer sign (NS), Hawkins-Kennedy test (HKT) och Jobe test (JT), samt b) undersöka sambandet mellan resultatet vid NS, HKT och JT med resultatet vid muskuloskeletal ultraljudsundersökning hos patienter med subacromial smärta. Frågeställningarna var följande: Hur är interbedömarreliabiliteten för NS, HKT och JT? Vilken sensitivitet och specificitet har NS, HKT och JT som enskilda test respektive tillsammans i ett testbatteri för att diagnosticera subacromial smärta med muskuloskeletalt ultraljud som referensmetod? Hur väl samvarierar ett positivt impingementtest med ett onormalt lågt avstånd mellan humerus och acromion? Finns det någon skillnad av det acromiohumerala utrymmet (AHD) mellan personer med eller utan impingement i skuldran? Metod: 18 forskningspersoner (fp) med skulderbesvär (medelålder 54 år, besvärsduration median 2,25 mån) rekryterades konsekutivt.  Under samma dag undersöktes fp av två sjukgymnaster med testerna NS, HKT och JT. Ultraljudsundersökning utfördes inom åtta dagar och användes som referensmetod vid uträkning av sensitivitet och specificitet för de kliniska testerna.

Bakgrund: Trikompartmentell knäartroplastik (TKA) är en vanlig behandlingsmetod vid artros. Vid bildtagning finns rekommendationer författade av Svensk Ortopedisk Förening. Dessa täcker inte knäledsrotation på en frontalbild. Syftet var att ta reda på skillnader mellan röntgensjuksköterskors och radiologers rutiner att godkänna/underkänna knäfrontalbilder med TKA ifall knät projicerats roterat.Metod: Genom en enkät bestående av två till fyra frågor om fem frontalbilder på knän med TKA som elva röntgensjuksköterskor och nio radiologer fick svara på samlades materialet in. Bilderna visade fem olika knän som i denna studie respektive bedömdes som rak, lite utåtroterad, mycketutåtroterad, lite inåtroterad samt mycket inåtroterad.

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att kartlägga förkunskaperna i områdena fotosyntes, biologisk mångfald, växthusgaser, energi och hållbar utveckling, samt evolution och naturligt urval hos gymnasieelever som läser ämnet Biologi 1 på det naturvetenskapliga programmet på en gymnasieskola i västra Götaland. Syftet är också att utvärdera betydelsen av diagnostiska test för dessa elever och deras lärare. Avsikten är även att presentera möjliga förslag till att utnyttja resultaten av dessa test för att på bästa sätt kunna hjälpa de elever som har svårigheter i eller ligger i riskzonen för att ha svårigheter i dessa kunskapsområden i Biologi. Metod och genomförande: Undersökningen har dels genomförts med en diagnostisk test, dels genom intervjuer av tre lärare på gymnasieskolan. Eleverna har även fått två analysfrågor som berörde deras uppfattningar om användandet av denna test inom ämnet Biologi. Resultat: Resultatet visar att eleverna har bristande förkunskaper inom områdena fotosyntes och betydelse av växthusgaser. Både elever och intervjuade lärare är positivt inställda till diagnostisk test i Biologi.

Bakgrund: Trikompartmentell knäartroplastik (TKA) är en vanlig behandlingsmetod vid artros. Vid bildtagning finns rekommendationer författade av Svensk Ortopedisk Förening. Dessa täcker inte knäledsrotation på en frontalbild. Syftet var att ta reda på skillnader mellan röntgensjuksköterskors och radiologers rutiner att godkänna/underkänna knäfrontalbilder med TKA ifall knät projicerats roterat.Metod: Genom en enkät bestående av två till fyra frågor om fem frontalbilder på knän med TKA som elva röntgensjuksköterskor och nio radiologer fick svara på samlades materialet in. Bilderna visade fem olika knän som i denna studie respektive bedömdes som rak, lite utåtroterad, mycketutåtroterad, lite inåtroterad samt mycket inåtroterad.

Bakgrund: Trikompartmentell knäartroplastik (TKA) är en vanlig behandlingsmetod vid artros. Vid bildtagning finns rekommendationer författade av Svensk Ortopedisk Förening. Dessa täcker inte knäledsrotation på en frontalbild. Syftet var att ta reda på skillnader mellan röntgensjuksköterskors och radiologers rutiner att godkänna/underkänna knäfrontalbilder med TKA ifall knät projicerats roterat.Metod: Genom en enkät bestående av två till fyra frågor om fem frontalbilder på knän med TKA som elva röntgensjuksköterskor och nio radiologer fick svara på samlades materialet in. Bilderna visade fem olika knän som i denna studie respektive bedömdes som rak, lite utåtroterad, mycketutåtroterad, lite inåtroterad samt mycket inåtroterad.

Detta arbetes uppgift är att konstruera ett redskapsfäste för en lastmaskin av modellVolvo BM 840. Lastmaskinen är idag försett med ett gammalt mindre bra fäste, denbehöver därför ett bättre, modernare och mer användbart redskapsfäste med hydrauliskredskapslåsning. Den typen av redskapsfäste som ger detta är ett Stora BM-fäste. Föratt få rätt mått har måttuppgifter tagits på andra maskiner och redskap. Resultatet blevkompletta ritningar för att kunna tillverka delarna till fästet på en verkstad.Hållfasthetsberäkningar har gjorts på de viktigaste ställena..

Bakgrund: Artros är ett samlingsnamn för ledsjukdomar med sämre ledstatus och sjukdomen drabbar vanligen knän. Vid knäledsartros syns ofta förslitningar i knäleden. Artros diagnosticeras med läkarundersökning, röntgenundersökning eller artroskopi. Konventionell röntgen är en vanlig röntgenundersökningsmetod. Svensk ortopedisk förening (SOF) har tagit fram rekommenderade riktlinjer för bildtagning vid knäledsartros.

Inledning: Oral cancer är ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet, särskilt vid sen diagnostisering. Brasilien är ett av de länder i världen som har högst prevalens och dödlighet i oral cancer och det är den femte vanligaste cancerformen I landet. Ett hjälpmedel för tidig diagnostisering är önskvärd. Syfte: Att utvärdera skillnaden i diagnostisk tillförlitlighet mellan konventionell oral undersökning och användning av multispektralt ljus (Identafi®) som en metod för tidig upptäckt av potentiellt maligna och maligna lesioner i munslemhinnan i en brasiliansk befolkning. Material och metod: Screening av en befolkning med förhöjd risk för att utveckla oral cancer i Goiânia, Goiás, Brasilien, för att upptäcka potentiellt maligna (PML) eller maligna lesioner (ML). Patienter med misstänkta PML eller ML upptäckta under screeningen undersöktes med multispektralt ljus (Identafi®). Tre oberoende observatörer genomförde bedömning med Identafi® och slutgiltig beslut avseende PML/ML togs i konsensus.

Självskattningsformulär utgör ett viktigt kliniskt redskap för både utredning och intervention av röstproblem men i nuläget är tillgången till olika formulär i Sverige begränsad då antalet validerade svenska översättningar är få. Syfte med studien var att översätta och preliminärt validera The Voice Symptom Scale (VoiSS) som består av 30 frågor tilldelade komponenterna Nedsättning, Emotionellt och Fysiskt. Den svenska versionen av VoiSS framtogs genom ?Forward-backward Translation? med en efterföljande pilotstudie. Sammanlagt deltog 203 vuxna individer som rekryterades via webb- och pappersenkät.